måndag, juli 28

rutan&sci

lantlifw

det trodde jag aldrig


Att det ska vara så svårt? Ingentinget. Antingen blir man uttråkad eller så blir man indragen i alla möjliga saker. Ja, ja indragen och indragen, jag är nog rätt bra på att fixa den biten alldeles på egen hand. Jag menar alltså att jag är fruktansvärt dålig på ingentinget. Helgen, som jag hade intentionen att göra just ingenting, blev ganska smockfull. Kattvaktat i kokhett hus. Vaktandet har bl.a inneburit tre kattrymningar. Snabba som vesslor sitter kissarna och lurar innanför dörren. När de är ute måste de ha sele och löplina... fast då rymmer de ändå. 
Efter att ha varit på en ålandsbåt en hel dag, med mysiga vänner, på däck, i solen, intagandes några öl, rymmer en katt när jag öppnar dörren. 
Help! 23.30 kan man tänka sig roligare saker. Sova till exempel. Infångar rymlingen en halvtimme senare. Michanek tyckte det vore bättre att köpa ny katt än att infånga rymlingen, i alla fall vid denna tidpunkt på dygnet. 

Rymlingen på bild, vid tillfället mindre rymningsbenägen.

Får mess från Anna-Saras mamma. Ska vi dricka champagne? Klart vi ska, men kanske på måndag. Sen satt jag på mig ett par foppatofflor, (OBS! de är inte mina, utan tillhör katternas lillmatte, precis som det skulle vara en ursäkt?) och gick ut i trädgården för att rycka upp maskrosor ur grusgången. Plockade en liter smultron, för det vore ju synd om de gick till spillo. Kollade en intervju med Ingela Agardh på TV. Läste i sluta-snusa-boken och somnade. Blir upphämtad kl 07.15 av Simon som jobbat natt. Städar det jag stökat till. Åker hem, för att väl på hemmaplan mötas av överfyllda askfat och välfylld kattlåda, samt en och annan baccardibreezerflaska. Bokar tvättid.
Hittar en lapp som Disa skrivit: ”Kalas hos Tilde måndag kl 17.00.” Är det barnkalas är det bara att pallra sig iväg. Frans och Disa är faster och farbror till Tilde. 
Tilde fyller 8år. Vad köper man då?

fredag, juli 25

inget alls

Jag skulle egentligen inte göra någonting alls den här helgen. Kanske läsa lite, eller sola, eller träffa folk, eller...
Men, sen blev jag huxflux både kattvakt och storstadsturist. På en och samma gång. Ska packa lite grejor och sen fara till Sollentuna. Sen ska det ju bli fler överraskningar också! 

Frans och Julia kattvaktar här hemma. 


torsdag, juli 24

överraskningsdagen del 2


Hemligheten höll sig till någonstans utanför Västerås, av alla metropoler. På en smal ekkantad väg såg jag en skylt som meddelade ”Tidö”. Aha! Tidö slott, Axel Oxenstiernas residens (jo, jag kan min historia). Slottsvandring, leksaksmuseum och mat på Tidö värdshus. Mmm gott. Lax med varm örtsås. Världens godaste knäckebröd med riktigt smör!
Kuriosa om Tidö slott: En av damerna, gift med  Axel Oxenstiernas och hustrun Anna Bååths son, levde glada dagar i Paris. Hon hade ingen vidare tur i spel, och skickade brev till Sverige: ”Sälj koppartaken och skicka pengarna.”  Numer är taken alltså inte av koppar som de var ursprungligen, utan av svartmålad plåt. Ett sånt tak skulle man önska sig ibland.
Sedan fick man sätta sig i droskan igen, och fara iväg för att fika på ”Tant Brun” i Sigtuna.
Mätt till både knopp och kropp fick jag sedan fara hem med mellanlandning på ICA.
Ja, se för det var en riktig saga. 


överraskningsdagen

Idag har min fästis bestämt att vi ska vara kulturella. Tror jag. Jag vet inte ens vart vi ska. Men, Simon har varit uppe med tuppen och skrivit på lappar framför datorn. Nu ska jag vara startklar klockan 10.30 har han meddelat. Eftersom det är Simon som bestämt tror jag inte det blir badstrand. Snarare museibesök och god mat. Eller nå´t. 
Jag gillar inte julafton eller födelsedagar så värst mycket, för det är bara ”på låtsas” överraskningar. Riktiga överraskningar gillar jag! Lusten att gå in och kolla i Simons dator, är lika stor som den var att klämma på paket, och lista ut vad som låg i dem dagen före julafton när man var liten. #Ler#
Jag älskar, verkligen älskar att slippa bestämma ibland. När någon annan tar över och fixar saker, tycker jag ibland, kan vara otroligt avkopplande.

Tror detta är ett utslag av att jag hela dagen igår var halvdöd av trötthet. Ilsken och fräsig. Skräpkatten Sci vrålade (jo, vrålade) från strax före 05.00, ut sitt missnöje. Oklart varför. Just vid femtiden tyckte jag att han gott kunde få flytta. Sen, kunde jag såklart inte somna om. Ungefär som att ha småbarn igen. Hur knasig får man bli? När ungarna äntligen sover, är hyfsat självgående och dessutom trevliga... då skaffar man två "sladdisar". Hur fan grejar 40+-are att få barn?




tisdag, juli 22

nä, nu jäklar...

måste jag lära mig håteemelska. Jag som skriver så mycket om fula saker, åh så har jag en helt omodärn design på min blogg. Inte blir det bättre av annan färg heller. Morrrrr.



måndag, juli 21

vad väljer du?


Jag är den första att förespråka att god form och bra funktion går hand i hand. För det mesta tycker jag att en snygg form utan funktion är dålig form. Men, häromdagen var jag i en möbelaffär, där kom mitt tidigare resonemang på skam.
Scenario:
Den fulaste fåtöljen jag någonsin skådat stod framför mina ögon. En hiskelig variant av Joeyfåtölj-i-serien-Vänner. Plastigt, brunt skinn i obestämbar amöba form. Simon som älskar att reta mig när det gäller saker jag tycker är vulgohemska, sätter sig förstås i amöban och utbrister: Fan, va skön! Testa My.
Det var då jag kom på att jag aldrig någonsin, hur skön stolskrället var, ens ville provsitta den. Skinnplast som klibbar på låren när man sitter. Hua. 
Nu har jag haft en egen liten persontest på folk som dykt upp i min närhet. ”Vad skulle du välja? En asful stol som var skön, eller en skitsnygg obekväm dito?”
De flesta män tycker att  jag är helt ute och cyklar, medan de flesta kvinnor fattar precis vad jag menar. Visst är det korkat, men en ful stol, hur skön den än är, kommer absolut inte in hemma hos mig! Jag har redan en massa fula saker som jag inte är mamma till i mitt hem. Ska kanske tillägga att jag grät på riktigt, när Simon installerade ett souround-system, som skulle funka till TV och ljudmaskiner. 
Sladdar och onödiga manickmaskiner överallt. Känns nyrikt på något vis. Pöbelallergin slår till.
Joråsatte.


lördag, juli 19

kan nå´n förklara

Mamma sa att jag kunde sätta vattenglaset på nattduksbordet.
Vad är det egentligen. Nattduksbord. Sen läste jag vidare i min deckare, och då sa de i boken att de hade "mobilen inom räckhåll på nattygsbordet". Nattygsbord. Är det samma sak typ? Heter det där lilla bordet/hurtsen/pallen som en del har i likadana uppsättningar på var sida om sängen det ena eller det andra? Och, varför heter det så? Är det ett bord att lägga snoriga tygnäsdukar på, eller är det måhända en virkad eller knypplad spetsduk som ska pryda bredvid sängen. Jag hajjar ingenting, men blir alltid så nyfiken när ord som folk svänger sig med inte har någon vettig förklaring.

torsdag, juli 17

fri... tid

Fritid. Read my lipps, f r i t i d. Fritidshus, fritidskläder, fritidssysselsättning... helt plötsligt har jag massor med tid. Det är en konstig och främmande känsla. Icke desto mindre angenäm.
Semesterresa och inlämnad, färdigskriven uppsats har fått min annars rätt fladdriga vardag att halka ner massor av pinnhål på måstestegen. Helt fantastiskt skön känsla. Nu är jag hos mamma och gör ingenting annat än läser deckare, löser korsord och målar akvareller. Jag känner mig så himla fri! Jepp.

Snart ska väl ändå bokprojektet igång... eller hur Anna-Sara? Det måste väl i alla fall vara någon mening med all denna fria tid?

söndag, juli 13

rättvist




Livet är snällt ibland...
















andra gånger kan man undra...


fredag, juli 4

ålder

Jag var tvungen att toppa håret i  dag. Min vanliga frisör hade semester.
Rusade in på måfå hos en frisör och undrade om de hade en tid. Jo, det hade hon. När jag sitter i schampooneringen säger frissan: 
- Usch, jag är så himla trött... och jag känner mig så himla stressad, jag har suttit på akuten hela natten med min mamma.
- Oj, fy vad jobbigt.
- Ja, men min syrras man har varit där hela dagen idag, och i kväll ska min brorsa dit. Jag ska åka till Paris klockan sex. De tror att mamma fått en svullnad på hjärnan eller så...

Då säger jag det där som man egentligen ska låta bli att säga, eftersom det inte spelar någon roll när man är anhörig till någon som är svårt sjuk.

- Är din mamma gammal? (frisörskan var nog så där 25-30)
- Ja rätt så... hon är 45.
- Jaha, det var en ung mamma tycker jag.
- Ja, men du vet, hon hör till en helt annan generation.




onsdag, juli 2

100 jämt


... ja, må ja leva eller som barnen sjöng när de var små...  jag målar lera, jag målar lera! 
I hundrade åååår!
100 inlägg i bloggen, det trodde jag aldrig när jag började. Det vill jag ge mig själv en klapp på axeln för. Det har dessutom varit kul hela vägen.
Jag vill även fira att uppsatsen är ivägskickad med snigelpost för arkivering idag. Fan vad stolt jag känner mig! Fast det har inte varit lika kul hela tiden. 
I dag har jag även beställt en sista-minutenresa, eftersom stövelteorin bara funkar i teorin inte praktiken, till mig själv och mina mysiga barn. På lördag åker vi till... hm, det var just det, någonstans i Turkland, tror jag... fast jag gillar att inte veta helt 100.
Lite av tjusningen är att bara hamna någonstans. Att åka med Frans och Disa känns jättehärligt. Bara vi. Inte massor av andra. Bara få rå om dem till 100%.
Så nu laddar jag för nästa 100 inlägg, övningskörning och alla andra 100 saker som jag vill göra.