torsdag, september 1

när jag blir stor...

Jo, tack jag vet... jag är stor, eller i alla fall vuxen, trots mina år och alla vuxengrejor jag gjort vet jag fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir stor. Det är just det där att vara trygg och veta att man valt rätt jag saknar, tror jag. Min folkbildande gärning tycks mig vara ett mindre lyckat val i dagsläget (veckoläget, månadsläget, årsläget).
Att behöva ha så många klasser/grupper (14 stycken med ca 15-22 individer i varje, som ska få synas, komma till tals och förhoppningsvis få både feedback och vettiga uppgifter) och 6 olika ämnen på schemat är mig övermäktigt. (Bara att lära sig ungefär 280 nya namn är näst intill ett heltidsjobb.) Heta tips mottages tacksamt.

Ps. Kanske är jag extra gnällig idag eftersom torsdagen inte har någon inplanerad lunch. Hällde ut den koppen kaffe jag hann hämta på iPaden.

4 kommentarer:

madebyhanna.se sa...

Känner med dig! Skönt att det är fredag i alla fall, då har vi helgen att se fram emot! Jag tror att mitt kall är att starta ett hantverkskafé istället för att undervisa, men om drömmen blir verklighet får tiden utvisa ;) Pepp-kramar till oss pedagoger! (Och gärna ett lönelyft om man nu kunde önska...)

my sa...

Ett café verkar som en fantastisk idé! Det bästa med vårt arbete är väl ändå att veckorna tar slut innan de börjat. Det är inte långtråkigt i alla fall :). Glad fredag till dig Hanna.

Gunilla sa...

Det där är ju helt ohållbart! Förstår inte hur en del skolledare tänker - tror de att man kan behandla duktiga lärare hur som helst? Jag hoppas att du protesterar högljutt!!! Hoppas också att du orkar fortsätta för efter vad jag förstått är du omtyckt av eleverna och behövs på din skola. KRAM!

retrostuff sa...

Lite ryggskott kanske ger dem något att tänka på. Jag ser ut som en baglady när jag går med två överfulla vagnar till lektionssalar utan skåp. Bläää!