Denna dagen ett liv.

Idag har det varit kaos här hemma! Äntligen fick jag sätta mig vid datorn en stund. Dagen började med att jag i lugn och ro tänkte göra mönster till en kappa. Sen vaknade Disa och hennes byxor hade gått sönder. Jag sa att jag kunde fixa dem. Sen vaknade hennes pojkvän och så var det bacon och ägg i halva köket. Sen for Hannes, pojkvännen, i väg för att vara domare i en bandymatch. Frans och hans flickvän Bea hade målat om i hans rum i går, nu behövde de hjälp med tapetsering på en vägg. Tapetklister skulle blandas, och sen fick jag liksom berätta att det inte går att tapetsera när det står 4 miljoner saker i vägen. Ännu mer sen gick Disa in i badrummet för att duscha. Vad händer? Rätt som det är skriker hon, jag och Frans rusar dit, hela badrumsskåpet har ramlat ner och Disas ena hand hade kommit i kläm. Vi fick öppna från utsidan eftersom hon inte kunde släppa skåpet och dörren var låst. En av katterna satt livrädd under badkaret. Självklart var detta också dagen då vi bestämt att vi skulle tvätta all tvätt sedan 2 veckor (6 vuxna det blir en del). Upp och ner i tvättstugan.

Det blev pizza till middag.

Min man? Han hade varit på konsert och har sovit sig genom hela denna söndag. Han kom upp lagom till pizzan. Och by the way hade Simons dator pajat. Stendöd. 

Som farbror Melker sa: Denna dagen ett liv.

Jag ska nog lägga mig och läsa nu. Hoppas inte himlen faller ner i huvudet på mig.

5 veckor från igår

I dag är det första dagen på mitt nya liv! Nja, jag har alltså inte drabbats av bantningshysteri eller köpt gymkort efter nyår. Nix. Jag går en kurs på smärtrehab. Dit har jag, efter många års kronisk inflammation i fötterna, kvalat in.

    I dag har vi lärt oss nyttigheter om anatomi, haft avspänning, käkat lunch, vimsat omkring i sjukhuskulvertar och varit på arbetsterapin. Ett rätt glatt gäng halta och lytta på olika vis, och av vitt skilda anledningar. De flesta har rygg- och whiplashskador. De måste stå upp ofta och jag blir lite trött på att alla tjatar att vi ska stå upp. Stå upp är ju det jag inte ska göra! Deltagarna kommer gärna med tips om vad jag borde använda för hjälpmedel för att fixa att stå upp. Hepp! 

    Jag börjar ändå tycka att det är som lite semester. Även om jag blir lite stressad av att de flesta i vårdteamet pratar långsamt och är allmänt ostressade. Jag är ingen långsam person. Så nu ska jag försöka ta till mig av det långsamma och komma överens med mitt huvud att allt kanske inte måste ske per omgående. Dessutom ska jag dela ut arbetsuppgifter till andra i familjen, det är nämligen min hemläxa. Moohaahaaa!

    Tror jag ska ta de här veckorna som avstamp och bara njuta av att all denna tid bara är för mig... inte för elever, barn, man, katter eller arbetsgivare. Min tid i 5 veckor. Det låter rätt lyxigt tycker jag. 

buss v/s cykel

Kallt som sjutton och cykelväxlarna har fryst ihop. Det blir som att cykla i deg och uppförsbacke, fast kallare. Eftersom växlarna var nedfrusna redan i lördags, fick jag den geniala idén att åka med Simon till skolan. Simon kommer hem samma tid som jag normalt brukar åka iväg på morgonen. Jag skriver normalt eftersom jag faktiskt är helt sjukskriven från idag! Ha-ha framförhållning liksom. Jag for alltså med bil till jobbet, där stressade jag halvt ihjäl mig för att skriva ut en helsikes massa uppgifter, göra två som jag inte hade på pränt utan brukar köra muntligt samt träffade en av vikarierna. Sen skulle jag alltså ta bussen från skolan för att hinna till sjukhuset till 13.00. Byta buss inne i stan trodde jag var en baggis. Icke. För det första är det helt rörigt, eller som ungarna skulle sagt: helt jäla random, för de bygger ett sjutusans-stort-jäkla-resecentrum, sen hade alla bussar fått nya nummer och så stannade den långt utanför sjukhusområdet. Det tog drygt 1 timme! Att promenera kanske på sin höjd skulle ta 40 minuter i såsigt tempo. Heja kommunaltrafiken!

När jag skulle hem, efter att ha försökt mig på en avslappningsövning, övervägde jag stark att ta en taxi. Det var bara min jultunna plånbok som hindrade mig. I morgon blir det cykel trots att den är frusen. I hate bussar. Det kom jag på igen. Det är ju därför jag cyklar.

varför finns det paradis...

Min nyfikenhet blev väl inte direkt stillad, så jag sluter mig till att de flesta vill fortsätta att vara anonyma läsare. Tack till er som tog er tid att göra mig en aning mindre nyfiken!

I går var jag i alla fall i Estockholmo och fick äntligen se lille Nils-Nimrod! Eller se och se, jag rusade väl närmast in i badrummet och tog honom från skötbordet... vilken liten sötis. Bebisar har en förmåga att engagera alla vuxna som finns i deras närhet på ett närmast fenomenalt sätt. Sen fick jag som extrabonus träffa både Nims mamma och en annan moster. Vi som var vuxna mumsade på god choklad och pratade. Då somnade Nimpan! 

Mindre barn överhuvudtaget har en rätt rolig förmåga att få oss vuxna att ibland reflektera över hur vi gör, eller vad vi säger. Vi var på middag hemma hos Simons pappa, med på kalaset fanns en liten 7-årig kille. Att sitta och äta och prata hör till vuxennöjen, det minns jag själv från min barndom. Alla bara mumsade och åt och med lite tur fick jag och kusinerna lämna bordet efter huvudrätten, för att återkomma till efterrätten. Nåväl, 7-åringen går från bordet efter att väluppfostrat frågat sin farfar om lov. På ett bord bredvid soffan står en öppnad, men orörd chokladask.

- Det finns Paradis här.

- Ja, du får ta en bit, säger farfadern.

- En?

- Ja.

Efter ytterligare en stund framför TV:n hör man ett litet försynt mummel...

- Varför finns det Paradis om man inte får äta?

nyfiken i en strut

Nu är jag nyfiken så jag kan spricka... vilka är ni? Tror knappt jag känner 70 personer! Jo, det gör jag väl. Känner och känner liksom.Idag har 67 stycken besökt mig. Trots att det bara är ett städskåp på bild :) Idén och frågorna till detta inlägg har jag snott av Beatrix Vnunk. Skulle vara sanslöst kul om alla skulle kunna svara på frågorna som kommer.

Vänner, bekanta, kända eller inte. Visst kan ni!

1. Vad sysslar du med om dagarna?
2. Hur länge har du läst min blogg?
3. Känner vi varandra / Har vi träffats? (Hur?)
4. Vilken är den bästa boken du läst i år?
5. Vilken är din favoritblogg?
6. Beskriv mig med ett ord!
7. Beskriv dig med ett ord!

Sov sött!