hej!

Åh, vad skönt jag haft det. 

Tack för alla fantastiska tips, (cicci, hexa) några har jag efterlevt. Hittade blå fina fiskar och roliga snäckor, tyvärr inga pärlor, men det gör inget. Fast det hade ju inte skadat. 

Tack för ungdomshot (anna-sara), som visade sig vara helt i onödan. 

Maria: Jag tycker du kan hälsa min kusin att det går fint att fara till Texas... eller för den delen annorstädes. Klarar jag av det gör Lars. Hm, är inte han någon form av snillematematiker förresten? Han borde kunna räkna ut både risker och fördelar. Eller hur?

Jag är en formidabel jävul på att resa lätt. Så är det.

Barnfilmerna låg staplade bredvid dvd:n, golven var skurade och det fanns till och med mjölk i kylen... Julia, du är en pärla! 

Mest har jag längtat efter Frans, Disa, Julia och Frej.

Sedan i nämnd ordning: mina dunkuddar [... tänka, tänka...]  och javisst... katterna... och sist... fritt internet. Milt konstigt, men sant. Det sista alltså.

Mobilen har inte funkat. Jag hade rätt stor panik första timmen, sen blev det bara skönt. Så var det ju förr... hörde man inget, hade allt gått bra. 

Ja, å det hade det ju. Landad men utan mobilnät. 

Inte så tokigt alls faktiskt. (Nåbarhet är ett gissel.)

Är en aning fel i tid och rum, känner mig smått dizzy och som en sann turist i tillvaron. Håller mig vaken med telefonsamtal och nu bloggande. Måste, måste, måste bara hålla mig uppe, åtminstone till tio. 

I morgon ska jag bildsätta min resa och som sann turist gnälla över andra turister. Helst Holländare. (Nu var det redan gjort.)

Ps. Hemskt att säga, inte PK, men, varför i hela fridens dagar avsade sig Sverige St:Barthélemy?

strax dax

Har precis packat ner lite grejer i en kabinväska. Det får räcka. Mer kan man inte behöva på tio dagar i Söderhavet, eller vilket hav det nu är som ligger runt ön. Det måste väl kanske vara Karibiska havet, om jag tänker efter? Men, jag tycker att Söderhavet klingar så vackert. Kurrekurreduttön eller Curaçao kan väl gå på ett ut. 

Alla frågar om det inte ska bli skönt. Det är väl klart att det ska bli skönt! Men, jag är alltid lite nojjig när jag ska flyga. Vågar inte riktigt koppla på känslan av semester innan jag är på plats liksom.

Simons pappa envisas med att skjutsa till Arlanda, klockan 4.00. Så det får han väldigt gärna göra i ottan. Han ska ändå inte göra något, tja, mer än att spela golf klockan 16.00. 

Partyförbud är upprättat hemma hos oss. Vi får väl hoppas på lugna tonåringar som dricker saft och på sin höjd hyr en DVD. 

pk

Cicci lärde mig för rätt många år sedan vad PK betydde. Jag tror jag fick ett mess där hon skrivit just PK, i något sammanhang. Naturligtvis undrade jag vad hon menade. 

Svarsmesset löd: Politiskt Korrekt. 

Jag släpper iväg mina elever att skjuta straffar på basketkorgen. Under lektionstid. Inte PK. Bara nödvändigt när 16-åringarna välter klassrummet och varandra. Jag säger till mina elever när klockan är 16.20: Vi slutar nu, varken ni eller jag får något mer vettigt gjort i dag. Inte PK. Vi slutar 16.35 enligt schema. Jag kan fan bli anmäld. På rikt. Hur kan en vettig människa med någon, endaste, ynka, liten kännedom om ungdomar under 17 år, lägga ett schema, en fredag... där lektionerna startar 15.20? Undrar bara. 

Jag säger till kollega: Varför går de inte hem? Jag har sagt att vi slutar tidigare?

Eleverna surfar glatt vidare på youtube och bilddagboken. 

Orka!!!

Jag är inte född PK. Eller så är det precis just det jag är.

Och. 

Denna blogg har övergått från att vara snäll och lite pratig till att bli en ventil för att överhuvudtaget överleva. 

Det är rätt PK. Det är väl därför man har en blogg?

klös

Har linkat på onda hälar länge nu. Typ 20 år, med mer eller mindre smärtande fötter. Cortison, piller, sjukgymnastik, akupunktur, akupressur, ultraljud... you name it!

Idag har jag varit i sveriges närmsta stad. Vet inte riktigt varför den kallas  så. Jag kallar stan en håla, eller kort och gott Enköping. För att beta av röntgenköerna på Ackis, fick man fara till ett pyttesjukhus, som inte heter sjukhus, utan lasarett.

Spansk röntgenläkare frågade två gånger efter frikort, som jag inte har. När jag sa att jag skulle betala, skrattade han gott och länge och sa: No, no, jag är micket dålig på pengar. Usch. Kanske får du en räkning sen. Nu vi tar bilder.

3 bilder på varje fot i olika vinklar togs. Sen var det klart, och jag fick sätta på mig strumporna igen. 

Doktorn: Hörru, det ser micket, micket inte bra ut.

Jag: ?

D: Detta har växt... himlar med ögonen till högre makt, varför du inte kommit tidigare?

J: Växt?

D: Du svimmar lätt, ja?

J: Nej.

D: kom du ska få se.

Jag följer med till ett annat rum, där mina fötter syns på en datorskärm. Jag blir nästan full i skratt, det ser ut som jag har två långa klor under hälarna. Ben som bildats för att en inflammation aldrig läkt ut. Jag som trodde att jag nästan inbillat mig. Doktorer som säger att hälsporre alltid går över. Förr eller senare. Ha! Inte mina sporrar inte, de har växt i 20 år. Cirka 1,5 cm ”klo” under varje fot, inte så konstigt att jag gått illa.

Men, just nu är jag den rivigaste tjejen i stan. Det bor mer katt i mig än jag trodde.

Ps. Hoppas att de tar bort eländet, nu när jag typ har svart på vitt.

fler timmar per dygn, tack!

I går tjöt jag som lille Skutt på arbetsplatsen. Ja, inne på mitt rum alltså. Vi brukar med jämna mellanrum göra det, jag och mina arbetskamrater. I går var det alltså min tur.
Det är så in i helvete mycket. Så många att räcka till för, så många att vara klok, snäll och på som en hök...
ADD, ADHD, pillerburkar i våra lådor som ska delas ut till eleverna när de blir okoncentrerade, selektiv mutism, Aspergers, socialfobielever, skolverkets krav på kursmål, ringa alla föräldrar, bjuda in till samtal om hög frånvaro och sen ska man helst hinna undervisa också...

nä, nu far jag och bli pirat i mellanamerika! Kanske dygnet har fler timmar där? Jag ska fäktas och ha jädrar anamma, dricka rom och skråla, för det mesta vara snäll och bara ta det jag kan behöva.

kolla!

Länge leve nostalgin! Kolla vad jag hittat. Snart 50 (nåja, några år kvar i alla fall), men det kan inte hjälpas, jag älskar barnsliga saker.