lördag, mars 12

heby by night

Jag har för första gången i mitt liv varit i Heby. Orten är liten och deras främsta kännemärke är tydligen en gigantisk silo (som jag inte såg). Efter en busstur på ca 1 timme klev 7 stycken kvinnor av bussen och virrade omkring på småvägar och isiga gångbanor samtidigt som vi fick akta oss för bilburen ungdom som körde som tokar. (Kartan vi fått tolkades på 7 olika sätt.) När vi hittade rätt hus var det bara trevligt resten av kvällen, god mat och mycket babbel. Lite trött idag. Jag blir alltid så förundrad över att människor orkar bo så långt från allting. Fast handen på hjärtat, hur många kvällar om året kliver jag själv iväg på stadens evenemang. Det kanske är melodin att bo en bit bort för att kunna uppskatta det utbud som faktiskt finns i en stad?

1 kommentar:

Gunilla sa...

Det ligger nog en del i det - själv både bor och jobbar jag ju numera på landsbygden och då blir det rätt kul att komma till stan emellanåt. Men jag har ju bott i städer också och det år jag bodde i Uppsala var det bästa i mitt liv