Varför samlar man på så himla mycket udda, konstigt, trasigt och fult? Affektionsvärde eller? Alltså jag har kommit över min samlartid, jag blir allvarligt stressad av att ha alla saker framme alltid (även de fina), men inte resten av familjen. De blir stressade av att jag flyttar omkring grejorna ibland, eller ställer dem i ett skåp för ett tag.
Saker högt och lågt, samt ett lavinvarningsakigt källarförråd. I förrådet har grejorna legat sedan 5 år. Saknade av ingen. Alltså ett helt utrymme fullt med saker som ingen saknar? Visst är det sjukt?
Samlarmänniskan behövs inte för överlevnad nuförtiden. Basta.
Det är verkligen inget av värde i förrådet, skidor som inte åkts på sedan 1800-kallt, termobyxor med 10 år på nacken, benbockar, partytält, stjärtlappar, resväskor, två bedårande barnsängar från 30-talet (hm, här finns kanske en hacka att göra?), amerikansk fotbollsmundering (Simon har mig veterligen inte spelat på ca 20 år) Bra å ha! Dubbla märklintågbanor utan tåg, två bagar med golfklubbor och hundra konstiga klubbor med larviga mössor på (fast ett set använder Frans faktiskt, i ärlighetens namn är det ju inte säsong för just golf nu), docksängar, lego, mattor, konstiga antika väggklockor, ett ljusbord, en trasig lasereskrivare från 1989 (inköpt för 36.000:-) pjäxor, långfärdsskridskor, barnplastskyfflar, innebandyklubbor, fula kläder, en hamsterbur med snurrhjul och ... annat
Hur mycket saker märker de andra i familjen om jag slänger tro?
6 kommentarer:
Hmm jag tycker mej känna igen det där. Jag har nog ärvt ner den genen direkt ifrån min kära mamma. faktum e att när jag flyttade så gjorde jag av med tre sopsäckar kläder som jag inte använt sen...hu jag vet inte när. När man inte använt det efter ett år, varför spara på det? Är det i fint skick så finns det ju massor med organisationer som tar emot sånt:)
Jag fyllde nog Erikshjälpens "tunna" med dom tre säckarna.
Från nu ska jag inte handla något utan att kasta bort nåt.
Klokt RR, klokt. Jag hade (ja, ok,ok har då) skonojja... dessa skor sen tidigt 80-tal har bott i mina källare genom alla flyttar, barn och män. Till vilken nytta? Förra året kastade jag bort säkert 70 par! Helt sjukt.
Just skor är ju jobbigt! Man har ju haft sina favoriter som man "bodde" i. Tror jag äger några såna också. Bla ett par stövlar som jag älskar fortfarande men aldrig använder men som jag inte har mage att kasta. Det gör nästan ont!
OJ. (bilden alltså)
Tips: feng shui.
då inser man hur mängder av grejjer och döda ytor och hörn sakta med säkert bryter ner ens själ... typ... :)
jag lägger upp på vinden. saknar jag inte så åker det ut.
har ingen vind där jag bor nu.
känns befriande.
du har inte tröttnat på missarna? jag har plats här om det skulle va så.
kram dear
Ja, hörrni, jag blir galen av saker, men jag gillar vissa. Mitt bästa boende hittills var 62 m2 med två barn. Låter inte klokt. Men där var det jag som bestämde. En pryl in, en pryl ut. Jobba stenhårt med förrådet liksom. Jag har bott på 135 km2 samtidigt som jag hade sommarhus på ca 120 km2. Fullt! I min kompakttvåa var det inte kvadratenra som var grejen, mer kubiken och ickesamlandet som gav lugnet.
Ps. Sophie... om du kan övertyga sambon om feng shui står jag i evig tacksamhetsskuld!
Skicka en kommentar