torsdag, februari 4

när man inte jobbar...

... finns inte så mycket att irritera sig på. Alltså behöver jag inte ventilera huvudet så ofta. 
På smärtrehab har jag lärt mig att skilja på vill, måste och borde. Jag måste alltså inte laga mat längre. Jag SKA laga mat. Rätt bra egentligen, jag blir liksom inte slav under måstena utan jag bestämmer själv att jag ska göra saker och ting istället. Lite som det där med halvfullt eller halvtomt vinglas. Jag har också övat på att säga nej, exentrisk träning för musklerna under fötterna, avspänning och idag har vi lagat mat, samtidigt som vi blev filmade. Allt känns rätt behagligt utom obehaget jag känner inför skolstart om exakt 10 dagar. Kan jag hålla ordning på alla nyttigheter jag lärt mig under de här veckorna tro? Som tur är kommer det ett sportlov alldeles snart! 
Jag tycker att det är kul att undervisa! Men.
Jag gillar inte något av det andra, pappershögarna, fötterna som inte klarar att gå och stå, utvecklingssamtal, elevvårdskonferenser, frånvarorapportering, kopiering, trolla-med-knäna-uppfinningsrikedom, snirkling och tråckling för att få allt att funka. 
I nästa liv (läs nästa termin) ska jag göra något helt annat. Om det så ska vara att vässa blyertspennor till Per Bill! När jag vässat 10 stycken ska jag ta fikarast.

2 kommentarer:

Aleisa Ribalta sa...

ja, gör du det! det låter så bra med detta, du vet jag så medkänslig mot dina fötter, jag vet att de har dansat och haft det kul, men de är ju så unga, bodde göra mindre ont, och alla methoder su ska börja använda kommer att hjälpa. rast är viktig, och att säga nej mest än inget. jag tror att på fredag går det bra att gå till sunvision, men vill du bara säker så gör du det på måndag. jag mejlar dig på helgen , har roliga saker att berätta. sov du sott!

Beatrix Vnunk sa...

Äntligen hann jag uppdatera mig på ditt liv! Den låter bra den där kursen.

Nu vill jag ses snart!
Puss.