... i livet.
Studera till begravningsentreprenör.
Hur kommer man på att man vill bli begravningsentreprenör? När jag bläddrade i dagens tidning, 8 mars, den internationella kvinnodagen, fick jag syn på en annons. Annonsen manade hugade att söka till en ettårig utbildning i yrket. Heltid.
Fördomar?
- Ja.
När jag tänker närmare efter, har jag nog någon typ av Wild-Westbild av yrket. Det är alltid en man. Han är smal och vesselaktig, lite lismande och gråaktig. Han bär hög cylinderhatt och egenhändigt knuten kravatt. Han far ständigt runt med ett måttband i högsta hugg. Mäter presumtiva kunder på längden och bredden. En man som nog ärvt yrket efter sin far.
Det har aldrig slagit mig att man ska studera till yrket. Än mindre att en kvinna ska söka sig till till detta skrå.
Det är verkligen omodernt med fördomar, ändå när jag dem.
Studera till begravningsentreprenör.
Hur kommer man på att man vill bli begravningsentreprenör? När jag bläddrade i dagens tidning, 8 mars, den internationella kvinnodagen, fick jag syn på en annons. Annonsen manade hugade att söka till en ettårig utbildning i yrket. Heltid.
Fördomar?
- Ja.
När jag tänker närmare efter, har jag nog någon typ av Wild-Westbild av yrket. Det är alltid en man. Han är smal och vesselaktig, lite lismande och gråaktig. Han bär hög cylinderhatt och egenhändigt knuten kravatt. Han far ständigt runt med ett måttband i högsta hugg. Mäter presumtiva kunder på längden och bredden. En man som nog ärvt yrket efter sin far.
Det har aldrig slagit mig att man ska studera till yrket. Än mindre att en kvinna ska söka sig till till detta skrå.
Det är verkligen omodernt med fördomar, ändå när jag dem.
5 kommentarer:
Outsiders på Femman belyste sist konstiga yrken där bla en man i USA va just begravningsentreprenör. Han va i 40års åldern. Välvårdad. Muskulös. Brunbränd. Han gjorde en kalender med avklädda BE till förmån för bröstcancer o där va det inga lismande smala bleka killar i kravatt inte!
Allt man inte trodde alltså. Jag hade inte haft några problem. Jag har mött många döda.
Alltså begravningsentrepenör gick och blev coolt i mitt liv i och med six feet under! Jag skulle nog själv kunna tänka mig att bli det...
Alltså fördomar är grejt på den nivån. Det är ju så man kommunicerar. Utan fördomar skulle man ju bli tvungen att överförklara allt!
Jag har aldrig sett en död person. Fasar för dagen jag ska göra det. Det är också lite skojigt när fördomar kommer på skam.
Egentligen måste det va det ultimata yrket.
Man är ensam fast ändå inte.
Där e nån att prata med som aldrig pratar emot.
Eller för den delen har låååånga föredrag om sin förlossning tex
Kunden kan aldrig komma tillbaka och klaga på att man gjorde håret lite för högt.
Eller pratade i telefon på arbetstid.
Så länge man har nån som tog hand om dom anhöriga.
Finns en begravningsentreprenör i Italien som varje år ger ut en katalog med "lättklädda" flickor som posar vid olika sorters kistor. Började som ett sidoprojekt och idag är det sån hype kring det att det är näst intill omöjligt att få tag i en katalog... FYI -katalogen är enbart till för att välgöra ägaren till företaget...
Om jag hittar länken till företaget kan jag skicka den till dig.
Skicka en kommentar