Jag lider av en ovanlig form av allergi. Eller möjligen är den rysligt vanlig, fast ingen vet att det är just en allergi. Ungefär som människor som lider av oral galvanism (som jag inte hört talas om på länge) eller elallergi. Ingen tror riktigt på dem. Man kan i princip lika gärna säga att man sett ett flygande tefat. Så mycket tror andra på min åkomma!
Jag blir fullständigt småknottrig, får svårt att fokusera och får lust att gå i ide när allergin slår till. Den slår ofelbart alltid till när terminen startar. Jag vet inte om den har ett namn ens?
För att säga som jag säger till mina elever:
Jag lider av ljudallergi!
22 stycken ungdomar låter hela tiden. Eftersom alla låter hela tiden höjs också ljudet till decibel som förmodligen inte skulle accepteras på någon annan arbetsplats än i skolan. Onödiga ljud är verkligen sjukt jobbigt, onödiga ljud känns i hela kroppen och jag blir fysiskt illamående.
De som går i ettan får gå i Mys hårda, tysta skola.
- Öh, tystarå, My är ju ljudallergisk.
Jag vidhåller att den högra hjärnhalvan behöver tystnad för att skapa. Talet stökar bara till den kreativa processen. Sen ska vi också räkna in pling-plongljud från sms, ljud från Youtube, spel eleverna gör med ljudeffekter, MP3-hörlurar som halkat snett, elever som sjunger och elever som skriker (av 22 skriker ungefär 18 stycken -Mäh, va faaan, Myyyyy det bara försvann!) ... you name it. Jag kallar det o-ljud. Onödiga ljud.
Inte konstigt att jag aldrig fått upp något vidare privat intresse för vare sig TV, film eller musik.
Ps. Fast jag är rätt bra på att prata själv.
Jag blir fullständigt småknottrig, får svårt att fokusera och får lust att gå i ide när allergin slår till. Den slår ofelbart alltid till när terminen startar. Jag vet inte om den har ett namn ens?
För att säga som jag säger till mina elever:
Jag lider av ljudallergi!
22 stycken ungdomar låter hela tiden. Eftersom alla låter hela tiden höjs också ljudet till decibel som förmodligen inte skulle accepteras på någon annan arbetsplats än i skolan. Onödiga ljud är verkligen sjukt jobbigt, onödiga ljud känns i hela kroppen och jag blir fysiskt illamående.
De som går i ettan får gå i Mys hårda, tysta skola.
- Öh, tystarå, My är ju ljudallergisk.
Jag vidhåller att den högra hjärnhalvan behöver tystnad för att skapa. Talet stökar bara till den kreativa processen. Sen ska vi också räkna in pling-plongljud från sms, ljud från Youtube, spel eleverna gör med ljudeffekter, MP3-hörlurar som halkat snett, elever som sjunger och elever som skriker (av 22 skriker ungefär 18 stycken -Mäh, va faaan, Myyyyy det bara försvann!) ... you name it. Jag kallar det o-ljud. Onödiga ljud.
Inte konstigt att jag aldrig fått upp något vidare privat intresse för vare sig TV, film eller musik.
Ps. Fast jag är rätt bra på att prata själv.
15 kommentarer:
Jag har viss ljudallergi och känner igen problemet. Vidare är jag drabbad av: pöbelallergi, småbarnsförälderallergi och språkmissbruksallergi.
Klia, klia.
Ja fy fan, här kommer en till. Vad var det för fel på filmen Hets? Finns det någon katolsk nunneskola kvar? Det var bättre förr.
Bea och Cicci:
Det är jobbigt med ljud som liksom inte behövs. De där som bara lägger sig som en matta i bakgrunden. Det rimmar ju illa med att jag inte ger pratprickar :). Men jag tål prat, bara inte allt det andra.
Hets? Tror jag inte att jag sett.
Hets är en mycket ålderstigen film med stig järrel som stenhård lärare. Han piskar barnen med pekpinnen och det hela är mycket otäckt. Att prata är ju egentligen alldeles galant, men det gäller ju att man hör vad personen säger också.
hihihi, jag gillar när det är tvartom, igår gick jag inne på klassrumet, och bett till läraren om jag kunde bara vara där i, o läsa min bok, jag är officiellt hemvisat till datasalen för jag är klart med kursen och behöver bara lämna in uppgifterna, men jag ville lyssna på nåt sort av liv, och datasalen helt tomt!
Jag är också allergisk mot ljud. Jag tycker om när det är tyst omkring mig. Hemma har jag aldrig radio, tv eller musik på bara för attt det ska stå i bakgrunden och vråla.
Tyvärr har jag den förmågan att ta in ALLT ljud. Jag kan inte stänga av ljud runt omkring mig utan, helt ofrivilligt, plockar in samtal hos folk runt omkring mig, mobilen som ringer när ingen annan hör and so on.
Vilket blir oehört jobbigt i ett rum där alla pratar.
Jag har huvudet full som det är utan att behöva fylla det med alla andras shit också..haha
Dock är jag trots detta en utmärkt pratare och lyssnare men det är ju med personer jag anser har något vettigt och säga ;)
Cicci:
Jaha... den tror jag man fick se en snutt av på Lärarhögskolan. Sen fick man ge exempel på hur läraren var och hur eleverna använde inövat beteende.
Aleisa:
Verkligen tvärtom!
Rasande Rose:
Just precis. Huvudet är redan fullsmockat. Fast i fredags undrade de (i en åk 3) om de inte kunde få kolla på Exorcisten medan de jobbade. Verkligen en vrickad önskan när man jobbar med formgivning tycker jag. Nänä... inga djävulsfilmer i mitt klassrum inte. Ett är säkert, jag kommer INTE att rösta på Piratpartiet!
Jag förstår precis hur du menar även om jag inte har lika mycket ljudande verksamhet under mina lektioner. Men musik sätter jag mycket sällan på när jag kommer hem, utan njuter av tystnade så att alla skavsår i örononen får en chans att läka.
Rasande Rose: Vi har samma åkomma, så plågsamt att inte kunna prioritera vilket ljud man ska ta in, det är fullt insläpp hela tiden. Folk har svårt att fatta det där har jag märkt. Skräck är bakgrundsmusik på middagsbjudning och ett matbord där flera talar om olika saker samtidigt. Man får sitta och läsa på läpparna tills man får spänningshuvudvärk. Har gått till hörselspecialist, men det finns inga apparater eller hjälp för oss. Tyvärr, bara att leva vidare i hörselplåga.
Gunilla:
Skavsår. Precis så känns det.
Hihi, vi är ju alla olika! Skrattar högt!
Det låter ju inte alls kul! Var rädd om dig!
Kram elin.
http://annonsoversikt.monster.se/Butikschef-till-Marimekko-Malm%C3%B6-jobb-Malm%C3%B6-Sk%C3%A5ne-l%C3%A4n-Sverige-90421770.aspx
du kanske borde jobba nära oss igen, marimekko i malmö söker butikschef, hihihi
Elin:
Jodå det är rätt kul, bara lite öronbedövande :).
Aleisa:
Nja, jag har jobbat i butik så det är färdigt. Sist var 1987 och då lovade jag mig själv... aldrig mer butik! Tack ändå!
hahaha, jag visste det!
Skicka en kommentar