måndag, april 28

konstigt inspirerad

Ja, i sanning konstigt? Michanek och Torgnysdotter tar upp fattigdom och rädslor. Jag är inte så värst fattig... längre, men min ekonomi tål inga sjukdagar. Jag är inte så värst rädd heller. Jag har nog närmast levt mitt liv lite dumdristigt och i vissa fall vågat. Det mesta ger sig, trots att man köper isglass för sina sista pengar. 
Men.
Jag jätterädd för arbetsförmedlingen. Helt knasigt, eftersom jag inte har varit arbetslös... mer än för 3 år sedan... 25% var jag arbetslös, i 7 veckor... eftersom jag betalt a-kassa i typ 100 år, kändes det som en baggis. 
 
Handläggaren på AF mailbombade mig 3 gånger om dagen med olika suspekta arbeten. Jag struntade så klart i det. Ända till dess att jag var tvungen (jo, tvungen) att söka ett jobb i Nynäshamn. OK, jag skickade in CV och skrev i medföljande brev att jag bodde i Uppsala (ung. 10 mil i från) samt att jag inte har körkort. En (1) dag efter sista ansökningsdagen får jag mail från arbetsförmedlingen:
"Du har inte sökt jobbet!”
Joho, sa jag.
Nähä, sa AF.
Jag bad han skulle kolla med företaget en gång till.
- Nej, det här är nu mellan dig och din A-kassa.
Sen fick jag hålla på att ordna, trixa och fixa i flera veckor. Ve den som blir arbetslös med petimeter-nitisk-handläggare. Ve den som blir arbetslös! Jag är livrädd. På riktigt.



5 kommentarer:

Rasande Rose sa...

Dom är inte kloka på AF. Jag hjälpte min pappa när hans affär gick i konkurs efter sisådär 30 års arbetande med den. Jag höll på o gå av på mitten! Kan inte va normala människor som jobbar där. Eller det kanske är precis vad det e ? ;)

michanek sa...

Åh, hjälp, megarys! Stalkerförmedlingen hade jag förträngt. Påminn mig aldrig mer igen, snälla...

my sa...

Helt puckat, verkligen en korkad instans. Vad gör de egentligen? Och Rasande: De är inte normala! Inte den jag träffade i alla fall. Cicci: Jag lovar och svär. Zip. Nyckeln är bortkastad.

TORGNYSDOTTER sa...

jag är normalt sett en sansad person. En enda gång har jag fått en offentlig kollaps. Det var på af. Jag var 18, det var mtt första, och sista, besök.
Det slutade med att jag med vibrato skrek åt en kvinna i praktisk page och polyester:
- Du kan ta dina jävla papper och stoppa upp dem mellan benen din apa!

Annars är jag också ganska rädd för de politiskt korrekta och tjejer som skriver "kramis".

my sa...

Kramiz... med z. Gu´hjälpe oss från detta. Och fler träffar med AF.