... inte ens med massor av omskrivningar. Denna vecka har varit den värsta knölveckan i mitt liv. Nästan. I alla fall. Mutter, om doktorer, arbete, hemfrid, ortopedklinik, klasskonferenser...
Men nu är veckhelvetet över, och sportlov stundar.
Släpade med sällskap ut på isen idag. Jag åkte kanske 3 kilometer, det är riktigt kul när man väl fått kläm på långfärdandet! I dag hade jag stavar också. Sällskapspartnern fick kramp, och måste sätta sig ner efter 1 kilometer. Själv åkte jag hurtigt vidare. Nä, inget vikingaränn i morgon. 8 mil får nog jag också kramp av.
I morgon ska jag ta itu med bloggläsning. Jag ligger sjukt efter med att veta vad kända och okända har haft för sig under den här skitveckan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar