Alla ungdomar som florerar hemma hos mig har varit i upplösningstillstånd. Varför? Jo, jag har köpt en ny soffa. Den gamla är väl inte direkt ful, men jag har aldrig gillat den. Nu har alla ungdomar kommit på att de snart ska flytta hemifrån, rätt snart, vissa vill flytta redan i sommar, andra frågar om de får bo hemma ett tag till, några, ytterligare har ännu mer än ett år kvar på gymnasiet. Nåväl, de (Julia) som vill flytta först, vill ha gammelsoffan. Hur mycket jag än vill spara den till dess, går det bara inte. Förråd och rum är fyllda. Redan.
Om hon inte tar den här soffan måste hon ta sin mammas, nya mans soffa. Enligt Julia är den ful. I skinn. Och, hennes mamma hatar den. Men nymannen vill inte slänga eländet. Alltså står det Julia på den!
Då kom jag att tänka på mitt X, Frans och Disas pappa, han är en saksamlare utav Guds nåde... men har ingen bil, dock körkort. Jag erbjöd mig att betala för släpvagn om han fixade bil med dragkrok. Dessutom huserar han över 135 kvm.
I dag är det som ett dansgolv inne i mitt storarum.
Space.
Precis som jag vill ha det!
Tack för folk som inte kan motstå frestelser.
3 kommentarer:
Jag kan köpa din gamla soffa! Ganska omgående om det underlättar en snabb affär...
Låter det bra? :)
Jamen, du... nu är den ju redan bortforslad till X:et, som ska hålla ställningarna med soffa till mina barn flyttar från mig.
Men, jag har en annan... mörkblå manchester... stor. Säg bara till så får du den. Absolut gratis.
Jag hör dig, jag hör dig space jag smakar på ordet mmmmmm. Snart mycket snart kanske jag också blir med space.
Skicka en kommentar