fredag, november 30

nåldyna

Akupunkterad i fötterna. Inte speciellt skönt att bli stucken, men smärtan var övergående. Jag fick 6 nålar (tror jag) i varje fotsula. Sen stack akupunktören in en i bakhuvudet, släckte lyset, och gick ut ur rummet.
- Jag tittar till dig lite då-å-då.
- Mmm.
Det värkte som fan på en viss punkt i ena hälen. Det pirrade som sockerdricka i båda fötterna. Britsen tryckte in i kinderna. Tankarna vandrade mest omkring, jag blev stressad.
Hur lång tid kan det ha gått nu? Hinner jag träna nu... det här verkar ta tid, måste köpa saffran, åhh, vad ont i axeln det gör, var ska jag ha armarna, blöder det i huvudet det känns som det rinner, ska jag köpa glögg på hemvägen, har vi mandlar...
Kunde jag inte fått en förvarning så jag hade kunnat sätta på min MP3? Detta är tortyr. Jag fixar inte att bara ligga med nålar i fötterna. Men, vad skulle jag göra? Kunde ju knappast kliva iväg.

Efter vad som tycks vara en evighet, kommer akupunktören in och ber om ursäkt... telefonen hade ringt.
- Jag skojade med mina kolleger, och sa, att min patient har nålar i fötterna, så hon ligger nog kvar. Sen tog hon bort nålarna och masserade fötterna (det var skönt). Sen skulle hon visa några övningar. När jag skulle sätta på mig jackan, gjorde det skitont i huvudet. Nålen satt kvar.
- Hoppsan, den satt jag dit för att du skulle slappna av.

Ps. Det tog 1,5 timmar. Ska det ta så lång tid? Ska de inte vrida på nålarna? Tillbaka till Gå, tron måste försätta berg.

Inga kommentarer: