hockeyfrilla

Ja, alltså långt neråt och bakåt, och stubbat uppepå.

Igår glömdes en nål i mitt huvud. En nål som var till för avslappning. Idag, när vi firade Disa, och jag skulle gå hem (eftersom vi firade hos Tomas), måste jag ha varit i någon sorts total avslappningsfas. Plötsligt såg barnens storebror Joakim vild ut i ögonen. Sen började det lukta himla äckligt.
Jag hade böjt mig ner för att ta upp cykellysen ur min väska. Väskan står på en pall. Alla firare stod i hallen och var i olika stadier av påklädning. Joakim och hans fru Ulrika sätter på sig skor, respektive talar i telefon om vilken krog som är bäst på Kungsholmen. Pappa och Eivor berättar att de ska på julbord och något om Robert Wells, 5 tonåringar leker med Albus (hund). Tomas är glöggfryntlig. Frans spela gitarr (Björnes Magasinlåten). I ett och samma andetag och bentag far Jocke fram som ett jehu och börjar slå vilt på mitt huvud.

Ovanför mitt huvud fanns alltså en liten, liten värmeljushållare...
Väntar med skräck på tredje gången gillt.

Ps. Har friserat håret mitt uppepå huvudet med nagelsax.