måndag, november 10

det är dags nu

jag älskar
färg! 
Mycket och gärna... 
men när det kommer till färg i mitt hus, tja, då finns mer att önska. Jag är periodare, skulle jag väl vilja säga. Rätt fixerad vid årstid. Vill helst måla om ofta, klä om soffan eller färga fåtöljerna, att sy nya kuddfodral titt som tätt är liksom mitt signum. Nya idéer hinner vissna i huvudet, resten av familjen är rätt konservativa (läs Simon), innan de ens har hunnit testas. Bakom de tavlor som hänger uppe finns 14 hål, minst. Har aldrig tid med måttband och tumstockar, därför schweizerostliknade väggyta bakom alla tavlor. Det finns ju spackel gu´bevars!
 Just nu vill jag tapetsera om ett tråkigt vitt skåp under lilltoans tvättställ. En helt underbar tapet i turkos, rosa,vitt, lite guld och brunt. Fåglar och körsbärsblommor. Mmmmm.
Simon tycker inte det är en god idé. 
Däremot älskade han husen på Curaçao, lyriskt pratar han om dem. 
Jag gört. I morgon blir det tapetserat. Simon jobbar natt. Så här vitmesigt kan man inte ha det. Ingen människa kan må bra av det på hösten. Gillade han husen, kommer han att älska gästtoaletten!

4 kommentarer:

TORGNYSDOTTER sa...

eftersom jag befinner mig i djup kris fick olle finna sig i ett väldigt grönt kök när han kom hem från jobbet i söndags.
Så kan det gå.
Jag skulle vilja diskutera min kakelugn med dig. Eftersom jag inte alls känner mig utkrisad än.

li.te sa...

Skulle bli fantastiskt utomordentligt glad och tacksam om någon vänlig fixar själ livade upp novemberjävlamörkret med fåglar på något litet skåp hemma hos mig. Helst vill jag ha hela körsbärsdalen målad på väggarna i hela vardagsrummet. Åh vad lätt livet skulle kännas då. Go for it.

my sa...

Jag citerar Anna-Sara:
”Det ska komma en tid som heter mellandag”

Anonym sa...

Ja, för fan. Fläbba på! Har vi inte fått nog av vitt? Det har ju funnits i var mans rum i flera decennier. På både väggar och möbler. Så ängsligt och osjälvständigt.