Första advent och Disakalas stundar i det yttermyrska tjället. Som en god mor har jag bakat minst hundra lussebullar. Minst. Som sagt jag bakar till barnens fölsisar, och där med jämt. Milt kaos i köksregionen när jag satte i gång. Smälta smör som inte får brynas och pilla upp saffranspåsar. Elvispen tappade visparna ner i degen, det var ett himla meck att få upp dem ur deg och bunke sen. Som amen i advent fick jag naturligtvis saffran på min vita tröja. Det gick inte bort, ens med klorin. Så nu har jag inte bara en skrälldus med målarkläder, utan också nya bakkläder. Katterna sprang över de färdiga bullarna när de låg under duk på köksbordet. Vissa blev därför en aning tillplattade. Morr och fräs! (Jag lovar att de inte gick på dem jag ska bjuda släkten på.) Som tur var drack jag glögg under tiden, så det gick ändå an. När det var två plåtar kvar som skulle in i ugnen, kom jag på att det var lördag, och att systemet stänger klockan 15.00. Jeppe fyllde år i måndags och han ska få en flaska fin whisky, eftersom han är i den åldern man uppskattar det (37). 20 minuter tillgodo alltså. Slänger på mig vanliga kläder över bakkläderna och instruerar Frans om ugn, äggklockor, russinpill, pensling och akta kattmonstren.
Nu ska det bli risgrynsgröt, men jag orkar fasiken inte göra den själv, så nu åker jag till ICA och inhandlar färdig.
Detta är en tradition. När Disa fyller år vankas julmust, glögg, lussebullar, pepparkakor med blå castello, risgrynsgröt, kanel, mandariner och mackor med julskinka. Har inte den blekaste om varför det började?
5 kommentarer:
gud vad det verkar mysigt hemma hos dig! Jag kanske flyttar in. Här är det inget mys alls:-(
Mysigt och mysigt... jo, det blir det nog. det luktar i alla fall julefrid. Eller varé heter?
Du kan flytta in på måndag. Men, ett varningens finger höjs: Det blir inte bakdags före i juni-09 igen.
utan ”i” före juni alltså .-)
Fan vad torftigt mitt liv känns nu. Huvudvärk, gråväder och kaffe utan mjölk eftersom ingen jävel har köpt någon. Jag skulle vilja hyra en adventsfamilj. Blå castello... Åhhhh
T & M: Nästa år får ni nog baske mig komma hit på Disakalas, då är det 18 dessutom. Så där tråkigt kan ni ju inte ha det. Inte ens en mjölkskvätt att livas upp av. Nä, sanna min ord, vi finns här för ingen hyra alls. (fast vi är en rätt bullrig familj där alla pratar i mun på varandra)
Skicka en kommentar